Kom faktiskt hem i onsdags men har inte orkat blogga. Men nu känner jag mig motiverad igen. Vi hade en jätte bra resa varmt och skönt förutom några regndagar. 

 

Mona tömkörde Flisan måndag, tisdag och onsdag förra veckan så hon skulle få röra på sig lite. Sen red jag på torsdagen, då hittade jag inte riktigt framåtbjudningen och hon bar inte sig själv riktigt. Hon låg inte riktigt på mina hjälper kändes det som, och det är inte så konstigt egentligen. Jag red även utan sporrar och fick henne inte helt ärligt framför skänkeln. Jag försöker att variera lite har jag sporrar vill jag helst inte rida med spö och tvärttom. Jag tycker om att variera så man inte blir beroende utav något hjälpmedel. 

 

Fredag vilade hon och lördag red vi ett pass på utebanan och då kände jag att hon verkligen inte låg mellan mina hjälper då hon inte svarade alls på halvhalterna. Så det blev jätte mycket tempoväxlingar och sjukt många övergångar vi tränade mycket på Galopp-halt- skritt- galopp-halt även om hon inte klarar att sätta sig ordentligt och det blir några skritt steg innan halten var det väldigt nyttigt. Att hon inte bara kunde häva sig på och iväg utan verkligen vänta och använda bakbenen istället för att hänga i min hand. Hon kändes fin stundtals men mycket som inte kändes bra, hon var tittig vilket hon aldrig är annars. 

 

I går red vi i ridhuset där brukar hon bli segare och hon får inte samma bjudning, jag antar att det är för att ridhuset är mindre. Hon testade faktiskt gränserna igår och skulle inte alls gå fram för skänklarna och in i handen. Hon ställde sig upp och det är något som jag absolut inte tillåter!  

Så vi gick och hämtade ett spö, hon får väldigt bra egenmotor av det och jag behöver aldrig använda det. Då hittade jag äntligen lite mer stöd och bärighet och sakta men säkert fick jag henne mer och mer mellan hjälperna. Hängde hon sig i handen var jag noga med att aktivera bakbenen utan att hon fick gå iväg och föra hande lite framåt uppåt för att hon inte skulle hänga sig på. Och helt plötsligt låg hon super fint i handen, med härligt driv bakifrån. Vi gick in och gjorde några öppnor i vänster varvet har hon jätte lätt för dem, medans det är desuto svårare i högervarvet att hålla henne ställd i högersidan, få med bogen in och att inte ytterbogen får fara iväg. Men när jag lyckades få alla dem bitarna på plats så kollade jag i spegeln och tänkte wow det där är min häst. Jäklar vad hon travade, så sjukt fin blev hon. Även om vi bara fick till några fås teg per varv så var det en fantastisk känsla och med mycket beröm när hon gjorde rätt så försökte hon ännu mera! 

 

Galoppen är den som är lättast att rida då hon sitter mer naturligt där, och den har blivit så himla mycket stadigare. Hon orkar bära sig och hålla koll på benen samtidigt lite bättre nu och det är väldigt mycket lättare att rida någorlunda raktfram. Fortsatte med mycket öergångar och fattningar som hon hade snappat upp riktigt bra. 

Höger galopp fattning är det svåra varvet men det har blivit väldigt mycket bättre. Jag måste bara få fram henne till höger och lätta på vänster sammtidigt som vänsterbog inte får fara iväg. Men hon tar det bättre och bättre, fattade även lite från skritt och där blir hon lite sur, ungefär som att hon tror att hon inte ska klara det. Men det är bara att lungt och metodiskt att göra om och göra rätt så funkar det fint.

I går bjöd hon faktiskt upp till dans stundtals och visade mig vad som komma skall. Härligt när man börjar på botten och slutar på toppen.