Vi har fått ta det lite lugnt under januari då vargtänderna plockades ut. Upplevde att hon blev rädd om munnen i ridningen och då bokade jag en tid direkt. Sen har hon varit lite öm i ländryggen, men Linda har varit här och rättat till henne och nu äntligen reagerar hon inget alls, det kunde även ha ett samband med att hon haft ont av vargtänderna. Den ena var nämligen lös...

Vi har även bytt sadel och försökt att passa in den så damen blir nöjd. Nu äntligen tror jag både jag och Utopia är nöjda med hur den ligger. Det är en DK sadel och jag har verkligen varit skeptisk till den, men så som hon rörde sig genom ryggen med den sadeln har jag aldrig kännt henne göra innan. Trodde hon fick sadeltvång de första gångerna/dagarna jag började trava för hon röde sig så. Nu har även jag vant mig vid den och hamnar i en bra position.

 

Idag när vi kom till ridhuset hade jag missat att några tjejer skulle hoppa, men vi gick in ändå så gick jag med henne i över 45 min. Eftersom hon tycker det är läskigt när hästarna springer (hon är mötesskygg), så var detta enormt bra träning. I slutet tyckte hon inte alls det var så farligt spände sig lite men flög inte i luften och ryggade 20m varje gång. Ska verkligen se till att gå med henne i ridhuset när andra är där så hon får vänja sig. Sen får vi börja rida med andra när hon känns trygg. Lär ju vara några fler än vi på en framridning. 

 

När ridhuset väl var tomt och hon hade lugnat ner sig satt jag upp. Då var hon som en bomb på nytt, och skulle jag bromsa med handen blev hon sur och kryper då ihop och blir kort och ännu mer som en bomb. Eller så drar hon tag i tyglarna, så gör hon när hon är spänd. Här känner man sig rätt liten för hon blir svår påverkad och man vet inte vad hon hittar på. Men det är bara att försöka påverka henne med sitsen, halt, skritt, halt, skritt tills hon börjar andas. Även flytta henne i skritten för skänkeln funkar, då kan jag börja möta upp med tygeln och på så vis få henne att slappna av. När hon hade frustat ut så kunde jag succesivt  få henne att ta mera stöd. Hon är otroligt fin i munnen när hon väl slappnar av och litar på mig. Då är hon kort och ihop och helt enkelt bara på plats. Finns hur mycket som helst i henne och det ska bli så spännande att få komma igång och börja känna på vad som finns att plocka fram. Den känslan hon ger mig i mellan åt är jätte härlig, vi tog bara en långsida med galopp idag hon blev för trött.

 

Men nu ska jag gå och lägga mig ska snart upp för att åka och rida igen. Sen väntar jobb 12-20.30, glad att jag nästan alltid har bra jobbtider som går att matcha in med stall/ridhus.