Sto, sto, sto!

publicerat i Felichelie, Ridning;
Herregud, sto med personlighet kan man säga!
 
I går skulle Mikaela rida Flisan, känndes så bra att få lite ridhjälp uppe ifrån ryggen tyckte jag. Flisan hade inte alls samma tankar. Mikaela skrittade fram och sen small det när hon skulle börja trava. Hon skulle bara jogga lite först för att känna på henne, men hon han inte ens börja trava innan Flisan stod på bakbenen. Hon reste sig inte bara lite heller utan stod rakt upp. Jag var väldigt glad att Mikaela ridit unghäst innan och var van vid det, men eftersom hon ska åka till Australien på torsdag satt hon tack och lov av efter ytterligare några försök av Flisan! 
 
Jag hade mjukisbyxor på mig, så det var på med ridstövlar och hjälm som gällde. Tog även med gramanen då har jag lite mera kontroll. Hon ställde sig aldrig med mig, men hon försökte stannade och surade. Jag höll henne dock på backen. 
 
Fick ändå rätt bra känsla ibland efter en stund, men ändrade jag på henne så var det kört. Det var fram på fyrkanten och en volt någon gång i bland som gällde. Förökte få upp nacken på henne, men jag fick ta det steg för steg för det var på gränsen hela tiden. Började hon tänka uppåt så sänkte jag henne, risk för tvärnit och stegring annars. Så igår var inget jätte bra pass, jag hoppas vi kanske kom igenom det lite igår och kan klara oss utan protester idag.
 
Hon är verkligen ett sto, du kan inte under några omständigheter bestämma över henne utan måste avleda saker inte tvinga igenom det. Hon väljer även sina ryttare, och alla är inte välkommna att sitta på hennes rygg tydligen. 
Jag känner egentligen att jag behöver ett tydligt utarbetat system för att veta vad jag ska göra när hon börjar så här. Det är banne mig inte lätt med ston, de har sina egna ideer! När hon däremot går sen, kan jag inte sluta le! 
 
Hon har så mycket kapacitet denna hästen, men även mycket mentalitet!